Nya tillträdesregler
Regeringen beslutade 2018 om nya antagningsregler för högskolestudier. Syftet är att större fokus ska ligga på den sökandes kompetens och att tydliggöra vad som krävs för att bli antagen till högskolan. De nya reglerna gäller för utbildning som startar efter 31 maj 2022.
Förändringar för sökande med utländska meriter
Religion 1 införs som ett särskilt behörighetskrav
Det nya särskilda behörighetskravet kan användas av högskolorna till utbildningarna.
Vad innebär det i praktiken?
Eftersom det inte har varit ett särskilt behörighetskrav tidigare har sökande med en utländsk utbildning inte fått detta ämne bedömt. I många utländska utbildningar ingår inte heller religionskunskap på samma sätt som i Sverige. Det kan att innebära att den sökande sannolikhet kommer behöva göra kompletteringar. Men i dagsläget tror vi inte att det handlar om någon större mängd utbildningar som kommer kräva detta behörighetskrav.
Områdesbehörigheter tas bort
Det sker tidigast den 1 juni 2022.
Vad innebär det i praktiken?
1. Istället för att tala om vilken grupp av behörigheter (A5, A14 o sv) som krävs till yrkesutbildningar och andra programutbildningar, kommer de särskilda behörighetskraven att framgå i klartext i Gy11/Vux12-kurser.
Bra att veta: För sökande med äldre betyg finns en översättningsnyckel på Antagning.se som visar vilken äldre kurs som motsvarar Gy11/Vux12-kurserna.
2. Det kommer inte att vara möjligt för sökande som läst områdeskurser att få räkna med 1,0 meritpoäng för områdeskurser till utbildningar som ges efter maj månad 2022. Fram tills dess gäller dagens regler.
Schablontillägg för de med äldre IB-examen tas bort
De sökande med en IB-examen utfärdad fram till och med 2013 får inte längre ett tillägg på 0,5 poäng för områdeskurser efter antagning till VT22.
Bra att veta: UHR har utrett möjligheterna till en så kallad meritpoängskompensation för den här gruppen och kommit fram till att det inte kan genomföras på ett likvärdigt sätt.
Särskilda behörighetskrav kan inrättas
Universitet och högskolor får större möjlighet att besluta om särskilda behörighetskrav. Kraven ska liksom idag vara helt nödvändiga för att en student ska kunna ta till sig och slutföra utbildningen.
Vad innebär det i praktiken?
Det kan skilja mellan de särskilda behörighetskraven för likvärdig utbildning på olika högskolor och universitet. Det är viktigt för den sökande att se efter noga vilka förkunskapskrav som krävs för utbildningen. Till exempel får konstnärliga prov användas som särskild behörighet utan att ansöka om lov hos UHR, vilket kan leda till en ökad användning av konstnärliga prov.
UHR reglerar fortsatt särskilda behörighetskrav för yrkesexamen
UHR kommer även i fortsättningen att ta fram och besluta om särskilda behörighetskrav för utbildningar som leder till en yrkesexamen.
Vad innebär det i praktiken?
Jämfört med tidigare kommer det inte ske några större förändringar. Det som ändras är:
1. Kravet för särskild behörighet i matematik till sjökaptens- och sjöingenjörsprogrammet höjs från Ma 2a/b/c till Ma 3b/c
2. Kraven för särskild behörighet i naturkunskap och matematik till optikerprogrammet sänks till Nk 2 och Ma 2.
Bra att veta: För vissa utbildningar till SLU har man lagt till att man kan antingen ha Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 för att uppfylla det särskilda behörighetskravet i samhällskunskap. Detta för att sökande med yrkesexamen skall kunna uppfylla det behörighetskravet i Samhällskunskap utan komplettering. Till exempel till djursjukskötarprogrammet och hippologprogrammet.
Särskild behörighet för yrkesexamina — hela listan
I bedömningshandboken finns redan nu en lista över särskild behörighet till utbildningar som leder till yrkesexamina med dagens kurser, tidigare kursbeteckningar (slutbetyg/samlat betygsdokument) och med ämnen/etapper från linjebetyg.
Särskild behörighet för yrkesexamina i bedömningshandboken
Av Universitets- och högskolerådets författningssamling framgår fler behörighetskrav som lärosätena kan använda för andra utbildningar:
Särskilda behörighetskrav i UHRFS 2020:5, pdf
För sökande med utländsk gymnasieutbildning som fått motsvarandebedömningar i Gy11-kurser respektive äldre kurser (2000/2001) gäller de krav som beskrivs i UHR:s föreskrift UHRFS 2020:5.
Bra att veta: På Antagning.se finns en lista som visar vad dagens kurser motsvarar i äldre skolformer. Från och med antagningen till HT21 uttrycks all obehörighet i Gy11/vux12-kurser.
Ändrad obehörighetsinformation på Antagning.se
Åldersgräns införs på högskoleprovet
Det införs en åldersgräns på 18 år för att få skriva högskoleprovet. Syftet är att få unga att fokusera på gymnasiestudierna och slutbetygen först och främst. Men högskoleprovet finns fortfarande kvar som ett alternativt urval.
Vad innebär det i praktiken?
Åldersgränsen införs våren 2022. De som fyller eller ska fylla 18 år samma kalenderår som provet genomförs får skriva högskoleprovet. De som börjat gymnasiet innan de fyllt 16 år får delta i högskoleprovet första gången vårterminen årskurs 2. Åldersgränsen gör det ändå möjligt att skriva provet några gånger innan det är dags att söka till högskolan första gången.
Observera att det innebär ingen förändring gällande provets giltighetstid eller hur många prov de får skriva som tidigare föreslagits.
Fler urvalsgrupper ska främjas
För att underlätta det livslånga lärandet ska UHR tillsammans med UKÄ kartlägga och analysera hur universitet och högskolor använder lokalt beslutade urvalsgrunder vid antagning till högskolan. Regeringen vill främja att lärosäten använder egna urvalsgrunder i större utsträckning.
Vad innebär det i praktiken?
Det kommer bli lättare i praktiken att använda sig av alternativa urval utan att behöva göra en ansökan till UHR.
Se vilka lärosäten som använder alternativa urval idag på uhr.se