arbetsskiss nya Ljungskileskolan

Arbetsskiss över Ljungskiles nya grundskola. Till vänster i bilden syns den nya grundskolan F-6, till höger i bild syns den nya grundskolan 7-9 med idrottshall. Illustration: Liljewall

Frågor och svar Ljungskileskolan

Ta del av de vanligaste frågorna och svaren om Ljungskiles nya grundskola. Du kan också mejla in din fråga till oss på Uddevalla kommun.

Ljungskile växer och fler upptäcker den livskvalitet som orten erbjuder. När Ljungskileborna blir fler innebär det också att skolan behöver bli större så att alla elever kan få en nära skolgång i Ljungskile. Du kan läsa mer om Ljungskiles utveckling och skolbyggnationerna i Uddevalla kommun på webbsidan Grundskola Ljungskile.

Hitta svaret på din fråga

Här hittar du svar på vanliga frågor som vi i Uddevalla kommun får om Ljungskileskolan. Hittar du inte det du söker är du välkommen att skicka in din fråga till kommunen@uddevalla.se

Du kan också ta del av presentationen och återkopplingen från det digitala informationsmötet den 16 december 2021.

Återkoppling från det digitala informationsmötet 16 december 2021

Presentation från mötet

Svar på chattfrågor som ställdes under mötet

Dialog om trafiksituationen

Under maj 2022 genomfördes 2 stycken dialogmöten med inbjudna grupper. Förutom samtal och diskussion resulterade mötet i en undersökning på hemsidan där kommunen presenterade 7 förslag att tycka till om. Det fanns även en möjlighet att lämna ett eget förslag.

Sammanställning kommentarer på alternativa trafiklösningar Pdf, 892.5 kB.

Beslut om trafiklösning

Den 31 augusti beslutade kommunstyrelsen val av trafiklösning för Ljungskileskolan.

Läs mer om beslutet och se trafiklösningen i sin helhet


Sammanfattningar och redovisning över dialoger om Ljungskileskolan

Dialog elever Linnéaskolan Pdf, 130.9 kB.

Dialog elever Ljungskileskolan Pdf, 94.4 kB.

Dialog fack, skyddsombud och rektorer Pdf, 79 kB.

Dialog trafik grannar, föräldraråd och samhällsförening Pdf, 206 kB.




Frågor och svar

  • Ska det vara en eller två skolor?

    Skolan byggs som en F-9 enhet. En ledning, men sektionerad i stadier. Verksamheten bedrivs av lärarlag för respektive stadie. Organisationen av ledningen är något annat än organisationen av lärare runt elevgrupp.

  • Hur har kommunen tänkt gällande placering av specialsalar?

    Salar för bild och musik finns i båda byggnaderna.

    De yngre eleverna behöver gå över till 7-9 för slöjd och idrott

    Fkl: 1 ggr/v för idrott (23 elever/lektion)

    Åk 1: 2 ggr/v för idrott (23 elever/lektion)

    Åk 2-3: 3 ggr/v för idrott och slöjd (23 elever/lektion)

    NO-salar i F6 huset ska också användas av åk 4-6

  • Ska åk 7-9 gå till F-6 flera gånger per dag?

    Alla elever åk 7-9 går till matsalen, men via separat entré närmast vägen. (omkring 65 elever åt gången i fyra 30 minuters pass)

    NO har en eller två klasser i taget och 3-4 ggr/vecka beroende på lektionernas längd. (28 eller 56 elever/lektion)

    Praktisk hemkunskap genomförs idag med ½ klass i taget 1 ggr/v i åk 7 och 9. (14 elever/lektion)

  • Har kommunen tänkt på barnrättsperspektivet?

    En referensgrupp av elever kommer att få granska och komma med synpunkter på skolgårdsritningen samt interiör miljö tex matsal, torg och bibliotek.

  • Är stora skolor en fördel för utbildningsresultaten?

    Skolstorlek har en begränsad betydelse för studieresultat. Det mest viktiga är behöriga och kompetenta pedagoger.

    John Hatties forskning bygger på mycket omfattande data och han påvisar genom sin forskning att det som har betydelse för elevernas resultat är läraren, synen på lärande och fokus på strategier för lärande. (Visible Learning, 2008) 

  • Är det inte så att internationell forskning visar att skolor med max 400-500 elever fungerar bäst och är mest effektivt?

    Svårt att dra för stora slutsatser av jämförelser med andra skolsystem. Olika förutsättningar råder gällande lagstiftning, styrdokument och resurstilldelning.

  • Saknas det inte viktiga lokaler?

    Nej, skolan är en enhet F-9 och inom enheten finns alla lokaler.

  • Finns det inte risk för att eleverna åk 7-9 kommer att stanna i F-6 huset på matrasten?

    Detta fungerar idag när åk 7-9 äter i Folkhögskolans matsal. I nya skolan har 7-9 en egen entré och matsalen går att dela av i mindre delar.

  • Finns det ingen sal för NO-lab åk 4-6?

    I dagens skolor saknas ofta tillgång till labmöjligheter för yngre elever. Möjligheter till laborationer behövs för att nå kunskapsmålen i åk 6. Tillgång till NO-lab för åk 4-6 blir en förbättring i den nya skolan.

  • Hur ser tillgång ut till elevhälsa och administration?

    Elevhälsan och administrationen har sina kontor i det ena huset och möjlighet till samtalsrum finns i båda husen. Elevhälsans främsta uppdrag är att jobba hälsofrämjande och förebyggande. (Vägledning för elevhälsan, Socialstyrelsen och Skolverket)

  • Hur ska pedagoger och övrig skolpersonal kunna samarbeta?

    Samarbetet kommer att organiseras precis som idag. Arbetslag med gemensamt ansvar för en elevgrupp delar arbetsrum.

  • Hur tänker kommunen gällande idrottshallen?

    Fler omklädningsrum i den nya skolan (12 st) samt möjlighet att byta om enskilt innebär bättre förutsättningar för en trygg miljö för eleverna.

  • Kan föreningslivet använda idrottshallen?

    Idrottshallen är dimensionerad för skolans verksamhet, men ska kunna användas av föreningslivet utanför skoltid.

  • Samverkansavtal och upphandling

    Projektering av Ljungskileskolan sker genom ett så kallat samarbetsavtal, som regleras genom Lagen om offentlig upphandling (LOU). Regelmässigt är det entreprenaden av skolan som kommer att upphandlas av Uddevalla kommun.

    Anledningen till att kommuner går in i samarbetsavtal är ofta att det finns utmaningar med många investeringar under en begränsad tid och med relativt liten egen resurs-kapacitet. Strategisk samverkan är en strukturerad samverkansform i byggbranschen, där byggherren, konsulter och byggentreprenör gemensamt löser en bygguppgift. Det hela baseras på ett förtroendefullt samarbete, där allas yrkeskunskaper kompletterar varandra genom alla skeden av byggprocessen.

  • Har man haft medborgadialog om byggnation av skolan?

    Ett så kallat samrådsförfarande där allmänheten har fått yttra sig har inte genomförts då arbetet sker utifrån befintlig detaljplan. Under bygglovsprocessen som sker under den senare delen av 2022 kommer sakägare som till exempel grannar och kulturskolan få yttra sig.

    Följande informations- och dialogmöten har genomförts

    2021-12-16 Informationsmöte för allmänheten. 

    2022-01-25 möte med den närliggande bostadsrättsföreningen 

    2022-02-07 Möte Ljungskile samhällsförening och boende i Ljungskile 

    2022-03-09 Möte Ljungskile samhällsförening och boende i Ljungskile 

    2022-03-14 Möte Ljungskile samhällsförening och boende i Ljungskile 

    2021-06-2022-03 Dialog med berörd personal, fackliga representanter och skyddsombud 

    2022-05-09 Dialog om trafiklösningar 

    2022-05-16 Dialog om trafiklösningar 

    2022-05-16-2022-05-22 Möjlighet att lämna kommentarer på trafiklösningar på uddevalla.se

    2022-05-16 Dialog skolgårdens utformning 

    2022-06-01 Dialog om lärmiljön