Bättre att EU-kommissionen ensamt verkställer nya regler om digitala marknader 

I december 2020 presenterade EU-kommissionen ett förslag till ny förordning – Digital Markets Act (”DMA”). Syftet med förordningen är att skapa harmoniserade regler på den digitala marknaden för att främja innovation och konkurrens.

Svenskt Näringsliv har redan tidigare kommenterat förslaget, som är avsett att tillämpas på kärnplattformstjänster, exempelvis sökmotorer, sociala nätverk eller onlinebaserade förmedlingstjänster, som tillhandahålls eller erbjuds av så kallade grindvakter. Förslaget ligger nu i rådet och EU-parlamentet för ställningstagande.

När DMA dryftades vid senaste mötet i konkurrenskraftsrådet var den mest omtvistade frågan medlemsstaternas deltagande vid genomförandet av de nya reglerna. Nuvarande förslag innebär att EU-kommissionen ensamt ska vara verkställande organ, men flera medlemsländer vill ha en mer framträdande roll än vad som föreslagits.

Nationella konkurrensmyndigheter bör, enligt Svenskt Näringslivs mening, konsulteras före viktiga beslut inom ramen för den nya föreslagna rådgivande kommittén för digitala marknader. Svenskt Näringsliv anser däremot inte att nationella konkurrensmyndigheter därutöver ska ges en roll i tillämpningen av regelverket. Det är mer ändamålsenligt att EU-kommissionen, utan ytterligare inblandning från medlemsstaterna, tilldelas utrednings-, verkställighets- och övervakningsbefogenheter. Detta för att säkerställa en harmoniserad och effektiv tillämpningen av det EU-gemensamma regelverket som ju är avsett att tillämpas på grindvakter vars digitala tjänster tillhandahålls i minst tre medlemsstater och vars inverkan alltså inte är begränsade till enskilda medlemsstater. Den svenska regeringen är inne på samma linje och menar, med hänvisning till grindvakternas gränsöverskridande karaktär, att EU-kommissionen är bäst lämpad för uppdraget.

Några medlemsstater har uttryckt att DMA också ska inkludera en skyldighet för grindvakter att anmäla alla företagsförvärv till EU-kommissionen (jämför nuvarande förslag att grindvakter ska informera EU-kommissionen om alla planerade och avslutade företagsförvärv). Grindvakter har växt fram genom att ha en framgångsrik affärsidé (satsat riskkapital och gjort stora investeringar i en konkurrensutsatt miljö). De har därutöver haft som framgångsrik strategi att köpa upp mindre innovativa konkurrenter. I många fall har man inte behövt anmäla förvärven, eftersom de uppköpta bolagen haft en omsättning som varit lägre än de tröskelvärden för anmälan som gäller i de nationella och europeiska konkurrensreglerna. Detta trots att många av dessa små innovativa företag varit värdefulla på grund av deras immaterialrättsliga tillgångar och tillväxtpotential.

För att hantera den här typen av omständigheter tycker Svenskt Näringsliv att det bör övervägas om andra aspekter än omsättning på det förvärvade bolaget ska påverka om en företagskoncentration ska behöva anmälas för prövning. Eventuella förändringar bör dock inte vara strikt begränsade att gälla för grindvakter, och bör därmed inte införas i DMA. Även koncentrationer där grindvakter inte är inblandade kan vara av sådan karaktär att de bör prövas. Det är därför logiskt att eventuella ändringar införs i koncentrationsförordningen (139/2004), även för att hålla reglerna om företagskoncentrationer samlade.

I avvaktan på sådan eventuell översyn och förändring av förordningen har EU-kommissionen publicerat en ny vägledning av hur artikel 22 i koncentrationsförordningen ska tillämpas av nationella myndigheter. Artikeln ger nationella konkurrensmyndigheter möjligheten att hänskjuta ärenden avseende förvärv av företag under tröskelvärdena till EU-kommissionen för prövning om dessa bedöms problematiska ur konkurrenssynpunkt. Detta har hittills inte skett i särskilt stor utsträckning, kanske kommer EU-kommissionens medskick ändra på det.

DMA förväntas också debatteras flitigt i EU-parlamentet. Bland ändringarna som diskuteras ingår förslag om att begränsa regelverkets tillämpningsområde till aktörer med minst två kärnplattformstjänster (jämfört med nuvarande föreslag om minst en sådan tjänst).

Svenskt Näringsliv ser ingen ekonomisk logik i att införa en sådan begränsning. De krav som uppställs på grindvakter, innefattande bl.a. krav på en mycket stor omsättning i unionen och tillhandahållande av en kärnplattformstjänst i minst tre medlemsstater, utgör övertygande indikationer på att aktören har en betydande inverkan på den inre marknaden. Risken för sådana konkurrensproblem som regelverket avser motverka, t.ex. möjligheten för en grindvakt att gynna sina egna tjänster eller produkter på sin kärnplattformstjänst, till nackdel för andra företagsanvändare av tjänsten, är reella redan när en kärnplattformstjänst fungerar som en viktig nätport för företagsanvändare för att nå ut till slutanvändare. Det saknas alltså skäl att ytterligare begränsa regelverkets tillämpningsområde genom att justera från en till minst två kärnplattformar.

Nuvarande förslag innebär att DMA med hänsyn till rådande marknadssituation omfattar nederländska Booking.com och därutöver ett tiotal icke europiska aktörer. Nämnda förslag till begränsning skulle innebära att Booking.com, den enda europeiska aktören, undkommer regelverket. Eftersom förslaget i övrigt saknar tydlig motivering utifrån ekonomisk grund skulle förslaget kunna uppfattas vara protektionistiskt.

Diskussionerna i rådet och parlamentet kan bli utdragna på grund av oenighet i flera centrala frågor. Det återstår att se om tidigare prognos, enligt vilken DMA förväntas träda ikraft i slutet av 2022 och kan tillämpas sex månader därefter, kan bli verklighet.