- BNP ökade under det första kvartalet efter ett svagt avslut på förra året. Lagerinvesteringarna ökade jämfört med kvartalet innan och likaså nettoexporten. Hushållens konsumtionsutgifter däremot minskade för tredje kvartalet i rad, säger Jessica Engdahl, sektionschef på Nationalräkenskaperna.

Vad är BNP?

Bruttonationalprodukten, BNP, beräknas genom att man summerar värdet på alla varor och tjänster som produceras i landet. BNP används som ett mått för att beskriva ekonomisk tillväxt och publiceras kvartalsvis.

Utveckling för första kvartalet i korthet:

Procenttalen avser säsongrensade volymförändringar i jämförelse med föregående kvartal, om inget annat anges. I slutet av statistiknyheten finns tabeller som även visar volymförändringar i förhållande till motsvarande kvartal föregående år.

• Hushållens konsumtion minskade med 1,2 procent. Minskade utgifter för transporter och fordon bidrog mest till nedgången. Även utländsk konsumtion i Sverige och livsmedel höll tillbaka utvecklingen.
• Den offentliga konsumtionen steg med 0,5 procent. De kommunala myndigheternas konsumtionsutgifter steg med 0,5 procent och statens konsumtionsutgifter ökade med 0,3 procent.
• Lagerinvesteringarna bidrog med 0,6 procentenheter till BNP-tillväxten. Största bidraget kom från varuhandelns lager.
• Fasta bruttoinvesteringar ökade med 0,5 procent. Investeringar i maskiner och inventarier samt vapensystem bidrog mest till uppgången. Övriga byggnader och anläggningar ökade starkt medan bostadsinvesteringarna minskade.
• Exporten steg med 1,2 procent och importen ökade med 0,7 procent. Exportnettot bidrog med 0,3 procentenheter till BNP-tillväxten.
• Näringslivets förädlingsvärde ökade med 0,6 procent. De varuproducerande branscherna sjönk med 0,1 procent och de tjänsteproducerande steg med 1,0 procent. Förädlingsvärdet inom de offentliga myndigheterna ökade med 0,5 procent.
• Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 0,7 procent. Antalet arbetade timmar i hela ekonomin steg med 1,8 procent och med 2,0 procent inom näringslivet. Arbetsproduktiviteten i näringslivet minskade med 1,3 procent.
• Hushållens reala disponibla inkomster minskade med 3,1 procent jämfört med första kvartalet 2022.
• Den offentliga förvaltningen visade ett underskott på 29 miljarder kronor för första kvartalet 2023. Det första kvartalet 2022 var underskottet 1,7 mdkr.

Revideringar

BNP-utvecklingen i faktiska tal har reviderats jämfört med föregående publicering. I samband med denna publicering redovisas även detaljerade årsberäkningar avseende 2021. Dessa bygger på ett mer fullständigt underlag än den tidigare preliminära skattningen. Helåret 2021 har till följd av detta reviderats upp med 0,7 procentenheter.

Första, andra och tredje kvartalen 2022 har reviderats upp med 0,9 procentenheter, 0,2 procentenheter, respektive 0,1 procentenheter mätt i faktiska tal. Fjärde kvartalet har reviderats ned med 0,2 procentenheter. Helåret 2022 har reviderats upp med 0,2 procentenheter.

I säsongrensade värden har första kvartalet 2022 reviderats ned med 0,2 procentenheter medan tredje kvartalet har reviderats upp med 0,3 procentenheter. Helåret 2022 har reviderats upp med 0,2 procentenheter i säsongrensade värden.

Fördjupning

Ytterligare information om beräkningarna finns under:

Fördjupningstexter och kommentarer

I sammanställningen av nationalräkenskaper avseende första kvartalet 2023 har Ekonomisk statistik på kvartal (ESK) tagits in i beräkningarna av förädlingsvärdet i näringslivet.

Näringslivets lönsamhet följs i ny statistik

BNP-indikatorn avseende andra kvartalet 2023 publiceras 2023-07-28 kl. 8.00.

Ordinarie beräkning av andra kvartalet 2023 publiceras 2023-08-29 kl. 8.00.

Vart femte år genomgår Nationalräkenskaperna en så kallad allmän översyn av tidsserierna där källor och metoder uppdateras och förbättras. Nästa allmän översyn publiceras den 2024-05-30. Information kring huvuddragen i översynen kommer att tillgängliggöras under första kvartalet 2024.