Landskapsekologisk planering

Det är många värden som ska samsas i skogen. För att kunna kombinera ett hållbart skogsbruk med en effektiv naturvård och värna den biologiska mångfalden på bästa sätt tittar vi på vårt skogsinnehav ur ett landskapsperspektiv och över lång sikt. Vi kallar det för landskapsekologisk planering.

skogslandskap

För att vi ska kunna planera våra skogliga åtgärder och rikta rätt insatser till rätt område är hela vårt markinnehav indelat i så kallade ekologiska landskap. 

I den landskapsekologiska planeringen identifierar vi sedan de skogar som har högst naturvärden. Dessa skogar kallar vi frivilliga avsättningar, vilket betyder att de ska få utvecklas fritt eller skötas enbart för att gynna naturvärdena. 

I skogar med andra typer av naturvärden kan vi kombinera brukande med åtgärder som bevarar eller utvecklar naturvärdena. Vi kallar detta för skogar med kombinerade mål. Med sådana åtgärder bevarar vi skogskänslan.

I skogar med vissa, men med mer begränsade naturvärden, tillämpar vi så kallad anpassad hänsyn. Det innebär exempelvis att avverkningen anpassas till specifika arters behov genom att alla lövträd sparas och gynnas eller att större hänsynsytor sparas med trädkontiunitet däremellan. 

Övriga skogsområden brukas alltid med generell hänsyn där vi exempelvis sparar hänsynsytor, kantzoner mot vattendrag och myrar, äldre träd och död ved. Läs mer under miljöhänsyn.  

Vi anpassar vårt skogsbruk och väljer metod utifrån de förutsättningar som finns i varje skogsområde.

Prioriterade hänsynslandskap

I vårt arbete med att ytterligare stärka den biologisk mångfalden i våra skogar, där arbetet med våra ansvarsarter är en viktig del, har vi sett ut cirka 450 hänsynslandskap som är mellan 50-11 000 hektar stora, och som tillsammans täcker 15 procent av SCAs markinnehav. I dessa landskap finns det högre koncentrationer av naturvärden än i skogslandskapet i genomsnitt.  

I hänsynslandskapen finns det ofta populationer av känsliga arter och därför prioriterar vi större naturvårdsinsatser här. Drygt 30 procent av skogen inom hänsynslandskapen är frivilligt avsatt enbart för naturvård, och ytterligare 10 procent brukas med alternativa metoder där vi kombinerar mål för både naturvård och virkesproduktion.  

I hänsynslandskapen vill vi bibehålla eller på sikt skapa förbindelser mellan skogsområden som är viktiga för känsliga eller hotade arter. Vi vill också förbättra skogsområdenas kvalitet genom riktade naturvårdsinsatser för våra ansvarsarter, och ha hög kunskap om naturvärdena. Detta arbetssätt stöds av naturvårdsforskningen som visar att det är mer resurseffektivt att satsa mer på naturvård i landskap med goda förutsättningar att bevara och förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald i framtiden.  

Hänsynslandskapen är utvalda utifrån kunskap om SCAs och andra markägares höga naturvärden, liksom myndigheternas arbete för grön infrastruktur (så kallade värdetrakter). 

HCV-områden 

SCA äger dessutom mark inom utpekade områden med höga bevarandevärden. Det gäller till exempel våra fjällnära skogar, eller skogsområden inom så kallade nationella “riksintressen för naturvård”, som pekats ut av myndigheter. Det här är områden som har en särprägel nationellt med höga naturvärden på landskapsnivå. Inom ramen för FSC-standarden benämns dessa som HCV, High Conservation Values, vilket är skogar med höga bevarandevärden. 

Majoriteten av dessa skogar är frivilligt avsatt. Här jobbar vi riktat för att undvika och minska fragmenteringen i skogslandskapet, det vill säga att skogar delas upp i allt mindre områden, vilket påverkar både flora och fauna. 

Långsiktig strategi

SCAs långsiktiga strategi är att vår produktiva skogsmarksareal till 7 procent ska bestå av frivilliga avsättningar, att 3 procent ska skötas med kontinuitetsskogsbruk och att ytterligare 3 procent ska skötas med anpassad hänsyn. Resterande 87 procent av våra skogar brukar vi med så kallad generell hänsyn, vilket innebär att vi tar hänsyn till mark, vatten, samt natur- och kulturvärden i samband med alla våra skogsbruksåtgärder.

Målet med våra frivilliga avsättningar är att dessa skogar ska få utvecklas och bli gamla. I dagsläget är 6,6 procent av våra skogar äldre än 140 år, och dessa fördelas i dag så att mer än 2 procent av vår skog inom varje naturgeografisk region består av äldre skog. 

Rätt åtgärder på rätt plats

Se filmen

Naturgeografiska regioner

Läs mer

Karta över SCAs skogsinnehav

Mångfaldsparker, vindkraft och contorta

vindkraft

En del av vår skogsmarksareal upplåter vi till vindkraftsproduktion. Målet är att vi till 2025 ska ha upplåtit mark till elproduktion motsvarande 11 TWh och i dagsläget (2021) har vi 823 turbiner i produktion eller under byggnation på sammanlagt 9,5 TWh på vår mark.

På andra delar av vår skogsmark odlas contortatall (Pinus contorta), som ur produktionssynvinkel har betydande fördelar jämfört med den svenska tallen. Detta bidrar till att öka produktionen av förnybar virkesråvara och trädens upptag av koldioxid ur atmosfären, vilket ökar klimatnyttan från våra skogar. SCAs skogsbruksstrategi bygger på att contortatall odlas på ca 15 procent av vår produktiva skogsmark.

Både vindkraftsproduktion och odling av contortatall innebär en påverkan som inte uppstår på övriga delar inom vårt innehav. För att kompensera för denna extra påverkan arbetar vi bland annat med våra fem mångfaldsparker. En mångfaldspark är ett stort sammanhängande skogslandskap med en stor mångfald av natur- och kulturvärden och goda möjligheter till friluftsliv och upplevelser. I parkerna har vi särskilt höga naturvårdsambitioner, provar alternativa skötselmetoder och bedriver och stöttar försök och forskning kring bland annat naturvård, kulturvård och rekreation.