Diabetes är ett ständigt pågående arbete med omfattande egenvård. Det går aldrig att ta ledigt för de över 500 000 personerna som har diabetes i Sverige idag.

Ofta går individen ensam med sina bekymmer om hur sjukdomen ska påverka livet på både kort och lång sikt. Nya internationella rön från tidigare i höst visar att mellan 20 och 40 procent av individer med diabetes typ 1 har problem med psykisk ohälsa som hänger ihop med sjukdomen.

Stort behov

En ny undersökning från Diabetesförbundet bland personer med diabetes – både typ 1 och 2 – i region Stockholm visar att psykisk ohälsa är utbrett i gruppen. Samtidigt blir det klarlagt, att tillgången till psykosocialt stöd i diabetesvården tyvärr i mycket stor utsträckning hamnar i skymundan i regionen.

Bland deltagarna i undersökningen från region Stockholm anger cirka 46 procent att de antingen har haft eller har behov av psykosocialt stöd, vilket är 6 procentenheter mera än i riket som helhet.

Två av tre får inte stöd

I gruppen som har behov av hjälp i dagsläget i Stockholm svarar två tredjedelar att de inte har fått det stödet i vården – motsvarande andel i riket som helhet är 60 procent. Lite mer än sex av tio i undersökningen svarade att vårdgivarna inte i tillräcklig utsträckning tar upp behovet av samtal med exempelvis psykolog eller kurator.

Detta är allvarligt därför att avsaknaden av psykosocialt stöd i värsta fall även påverkar den fysiska hälsan bland personer med diabetes. Personer med diabetes som har ”ont i livet” och inte mår bra har svårare att klara av sin egenvård, och det kan få stora konsekvenser, till och med livshotande.

Smärtsamt och ohållbart

Detta är förstås smärtsamt och ohållbart för den enskilda individen som drabbas av både psykisk och fysisk ohälsa, men det riskerar även att medföra ökade kostnader för samhället bland annat i form av flera komplikationer till följd av en misskött diabetessjukdom. Den stora kostnaden för diabetes, i storleksordning 90 procent, består av vård kopplad till just komplikationer och följdsjukdomar

Diabetesförbundet vill därför att det ska finnas diabetesteam bestående av de professioner och kompetenser som personer med diabetes är i behov av, inklusive psykologer, kuratorer eller motsvarande kompetenser.

Se hela patienten

Detta bör vara en självklarhet även i region Stockholm, oberoende av vilken typ av diabetes du lever med samt om du får vård i primärvården eller på en specialistmottagning.

Ser vården bara halva människan med diabetes, så går det inte att behandla hela patienten.