Sverige är i dag helt beroende av import av konstgödsel, men näring från toaletter skulle kunna ersätta importen av kväve-, fosfor- och kaliumgödsel med upptill 45 procent. Det hävdar tolv forskare från SLU i en debattartikel.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Ökad självförsörjning behövs för både livsmedel och insatsmedel. Idag importeras all konstgödsel. Om näringen från toaletterna används som gödsel kan 20, 35 respektive 45 procent av den importerade kväve-, fosfor- och kaliumgödseln ersättas. Samtidigt skulle övergödningen av våra vatten och livsmedels- och avloppssystemens klimatpåverkan minska.
Toaletten bidrar med cirka 90 procent av kvävet och fosforn i hushållsavloppet. Reningsverken tog 2016 bort 96 procent av fosforn och 62 procent av kvävet i avloppet men de släpper även ut den starka växthusgasen lustgas.
I de flesta reningsverk avgår minst 2 procent av det bortrenade kvävet som lustgas. I verk med högkapacitetrening för rejektvatten (kväverikt vatten från avvattningen av slam) har från denna en lustgasavgång på 13 procent mätts upp.
Ett lustgasutsläpp på 2 procent innebär ett utsläpp av 9,4 kilo koldioxidekvivalenter (CO2e) per kilo bortrenat kväve, 13 procent innebär 61 kilo CO2e. Detta kan jämföras med utsläpp från produktion av konstgödselkväve, 3,7 kilo CO2e per kilo kväve (Yara, 2019).
Gödsling med växttillgängligt kväve från avlopp eliminerar både utsläppen från kvävereningen och konstgödselproduktionen, vilket tillsammans innebär en potentiell utsläppsminskning på 13-65 kilo CO2e per kilo återanvänt kväve.
Kvävehalten i blandat avloppsvatten är för låg för återvinning, men det finns väl fungerande återvinningstekniker för källsorterad urin, klosettvatten och rejektvatten. Dessa bygger på utfällning av kvävet som ammoniummagnesiumfosfat eller på avdrivning av ammoniak och sedan utfällning i svavelsyra, vilket ger gödselmedlet ammoniumsulfat.
Med dessa tekniker är riskerna för olika föroreningar i gödselmedlen mycket låga.
Källsorterad urin och klosettvatten kan efter hygienisering också användas direkt som gödsel. Då återvinns även deras fosfor, kalium, svavel, etcetera.
Genom att bättre sluta livsmedelssystemets kretslopp av växtnäring får jordbruket lokal gödsel, självförsörjningen ökar, övergödningen och klimatutsläppen från livsmedels- och avloppssystemen minskar.
Om allt kväve i klosettvatten används som gödsel är den potentiella utsläppsminskningen från sluppen kväverening och konstgödselproduktion cirka 500 000 ton CO2e per år, vilket motsvarar 70 procent av utsläppen från produktionen av allt konstgödselkväve som används i Sverige.
Jordbruket måste agera nu för att bättre kunna sluta livsmedelssystemets kretslopp av växtnäring. Ett förslag med två alternativa förbud mot att sprida avloppsprodukter är på remiss. I alternativ 1 förbjuds inte bara all spridning av avloppsslam, utan även spridning av källsorterade avloppsfraktioner och rena gödselmedel som kan utvinnas ur avlopp.
Alternativ 2 förbjuder också all spridning, men undantag kan göras och spridning tillåtas av fraktioner och produkter som uppfyller högt ställda kvalitets- och säkerhetskrav.
För att inte långsiktigt låsa fast jordbruket och avloppssystemet i dagens föråldrade linjära system, är det viktigt att jordbruket, och andra samhällsaktörer, starkt förordar alternativ 2, samt att det införs ett nationellt mål för återföring av kväve från avlopp.
I alternativ 2 kan nya, miljöanpassade bostadsområden byggas och gamla områden renoveras för återvinning av avloppsnäring och bidra till framtidens cirkulära samhälle. Reningsverken kan bli kretsloppsverk. Samtidigt ökar vår självförsörjning och jordbrukets strävan mot fossilfrihet underlättas!
Håkan Jönsson,
Sahar Dalahmeh,
Mattias Eriksson,
Evgheni Ermolaev,
Cecilia Lalander,
Jennifer McConville,
Mikael Pell,
Elin Röös,
Ingrid Strid,
Cecilia Sundberg,
Pernilla Tidåker,
Björn Vinnerås,
Samtliga forskar inom ämnena kretsloppsteknik, hållbara livsmedelssystem, bioenergisystem eller miljömikrobiologi vid SLU – Sveriges lantbruksuniversitet.
Fotnot: Läs mer i Jönsson (2019). Fosfor, kväve, kalium och svavel – sårbarhet, brist och återvinning från avlopp. Rapport, SLU.
