Hoppa till innehållet

DEBATT: ”Beslutsprocesser bromsar den gröna omställningen”

Cementas tillståndsprocess är ett illustrativt exempel på hur statens myndigheter saknar ett helhetsperspektiv och förmågan att balansera samhällets samlade intressen.

Låt Cementas fall bli en väckarklocka för hela den svenska statsapparaten, uppmanar Cementas vd och hållbarhetschef.

KRÄVER EN FÖRÄNDRING: Vi behöver en omdaning av de beslutsprocesser som styr industrins villkor för att ge utrymme till alla samhällsperspektiv inklusive det för närvarande förbisedda klimatperspektivet, skriver Magnus Ohlsson (bilden)
vd Cementa och Karin Comstedt Webb
hållbarhetschef Cementa.
KRÄVER EN FÖRÄNDRING: Vi behöver en omdaning av de beslutsprocesser som styr industrins villkor för att ge utrymme till alla samhällsperspektiv inklusive det för närvarande förbisedda klimatperspektivet, skriver Magnus Ohlsson (bilden) vd Cementa och Karin Comstedt Webb hållbarhetschef Cementa.Foto: Jesper Frisk

 

Klimatomställningen i svensk industri innebär historiskt stora satsningar i teknik, elektrifiering och nya anläggningar. Men segdragna och osäkra tillståndsprocesser försenar denna omställning, riskerar att omintetgöra viktiga investeringar och minskar landets möjligheter att nå klimatmålen.

Rapporten från FN:s klimatpanel IPCC bekräftar att takten i klimatomställningen måste öka drastiskt. Sveriges mål att bli världens första fossilfria välfärdsland 2045 är bra, men det kommer att krävas ett tätt samspel av samhällets aktörer för att nå dit.

Den offensiva omställning som nu sker inom svensk industri med bland annat elektrifiering av industriprocesser, ny vätgasbaserad teknik och införandet av CCS-teknik kräver långsiktiga och förutsebara spelregler.

För Cementas del handlar det om en flermiljardsinvestering i en anläggning för att fånga in och lagra koldioxid (CCS) och därmed kunna etablera världens första klimatneutrala cementfabrik i Slite år 2030. Satsningen kommer att minska Sveriges samlade koldioxidutsläpp med över tre procent. Den kommer också vara avgörande för klimatomställningen i en rad andra sektorer, där byggmaterialet cement är en grundläggande beståndsdel. För att detta ska bli verklighet krävs råmaterial, och ett långsiktigt tillstånd att bryta kalksten på Gotland.

Tillgången på just den här kalkstenen är av kritisk betydelse för Sverige. Det framkommer bland annat i den rapport som tagits fram av myndigheten SGU, som har till uppgift att tillhandahålla geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt. I rapporten beskriver SGU att det inte finns andra kalkstensfyndigheter i landet som kan ersätta Slite. SGU skriver också att ”genom att möta landets behov av cement med en fortsatt inhemsk produktion skulle Sverige följa de intentioner som är förenliga med Parisavtalet och Agenda 2030 med avseende på den önskade samhällsutvecklingen och de behov det medför av råvaror och naturresurser”.

Efter att Högsta domstolen inte beviljade prövningstillstånd för Cementas ansökan är vi tillbaka på ruta ett. Vi arbetar nu vidare med nya ansökningar för täkttillstånd med både kort och lång horisont, samtidigt som vi söker vägar att kortsiktigt tillgodose råmaterialbehovet för att minska konsekvenserna av en förväntad cementbrist i Sverige under 2022.

Högsta domstolens besked är olyckligt eftersom flera principiella frågor kring hur en miljöprövning bör gå till nu inte kommer att redas ut. Ett exempel är orimligheten i att på det fjärde året i tillståndsprocessen få beskedet från domstolen att ansökan, där 50 000 arbetstimmar lagts av några av Sveriges främsta experter inom sina respektive områden, inte anses komplett och avvisas enstaka månader innan befintligt tillstånd löper ut, utan att Cementa givits möjlighet till komplettering.

Cementas tillståndsprocess är ett illustrativt exempel på hur statens myndigheter saknar ett helhetsperspektiv och förmågan att balansera samhällets samlade intressen, inklusive klimatet. Det är synnerligen anmärkningsvärt i ljuset av den klimatlag som riksdagen antagit och den acceleration i klimatomställningen som krävs för att nå utsatta mål. Det blixtbelyser behovet av att effektivisera tillståndsprocesserna.

Det handlar bland annat om att anpassa lagar, regler och beslutsprocesser för att möjliggöra klimatomställningen med åtgärder som snabb utbyggnad av elnät och införande av ny teknik. Men framför allt att statliga myndigheter agerar utifrån ett helhetsperspektiv, i synnerhet för gruv- och mineralindustrin och försörjningen av råvaror till det hållbara samhällsbyggandet.

Regeringens och riksdagens klimatambitioner behöver genomsyra både lagstiftning och myndigheternas arbete. För myndigheterna gäller det att kunna prioritera klimatfrämjande åtgärder och samtidigt främja en balans mellan samhällets intressen som även omfattar materialförsörjning och beredskap. En politisk långsiktig strategi för industrins värdekedjor bidrar till att forma ett konkurrenskraftigt ekosystem för hela byggnäringen. Vi ser att både myndigheter, domstolar och Regeringskansliet kommer att behöva mer resurser för att klara denna planering och alla de tillståndsärenden som är att vänta.

Låt Cementas fall bli en väckarklocka för hela den svenska statsapparaten. Industrin måste få stöd och förutsättningar att klara klimatomställningen. Vi behöver en omdaning av de beslutsprocesser som styr industrins villkor för att ge utrymme till alla samhällsperspektiv inklusive det för närvarande förbisedda klimatperspektivet. Krav på kompetens och sakliga bedömningar av miljöpåverkan ska vara en självklarhet. Vi menar att detta går att göra utan att tumma på högt ställda miljökrav.

Magnus Ohlsson

vd Cementa

Karin Comstedt Webb

hållbarhetschef Cementa

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Nyhetsbrevet Toppnyheter

Måndag – söndag, 1–3 utskick om dagen

I nyhetsbrevet Toppnyheter får du de absolut viktigaste och senaste näringslivsnyheterna när de händer – direkt i din inkorg. Brevet skickas 1-3 gånger om dagen, alla dagar i veckan.

Genom att skicka din e-postadress godkänner du vår behandling av dina personuppgifter.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera