BÅTPOLITIK & DEBATT
DEBATT
Laglöst land till sjöss Det är verkligen välkommet med diskussionen om förarbevis eller körkort för snabba flytetyg. Ett förarbevis kanske inte i sig kan lösa så mycket. Men det pekar mot ett annat synsätt på båtlivet och kusterna än rådande, skriver författarna till denna debattartikel. BLICKAR MAN TILLBAKA
över en längre period så är förändringarna av båtlivet uppenbart stora. Och fort har det gått. Man behöver inte titta längre än vad många av oss själva har upplevt. Det är inte bara mängden båtar som ökat. Typen av båtar har förändrats och sättet att använda dem är annorlunda. I själva verket har hela attityden till båt och båtliv ändrats i grunden. Det vi fått är ett båtliv som liknar den landbaserade trafiken, med den skillnaden att båtarna rör sig fritt i naturen och med fri fart. Under pandemisommaren 2020 har vi fått en ketchupeffekt så att ingen längre borde kunna blunda för det här. Kusten förvandlas till en lekstuga för motorer. Med otydliga regler och en ovilja till styrning vinner den starkaste, starkast lika med flest hästkrafter, störst båt eller minst hänsyn. Som en bild av läget fungerar det lilla sorglustiga experimentet med ”hänsynsområden”, små glest utspridda enklaver där man föreslås bete sig hänsynsfullt mot andra människor och miljö. Ligger det då inte i förlängningen att allt annat är ohänsynsområden? Problemen som den pågående utvecklingen medför slår på många områden. En hel katalog av miljöskadlig påverkan av avgaser och utsläpp, buller och erosion. Slitningar mellan människor som ägnar sig åt helt olika saker på vattnet. Säkerhetsrisker, där de som för sig i små långsamma flytetyg är utsatta överallt. Inte ens badande nära land kan känna sig säkra. YTTERLIGARE EN ILLUSTRATION är larmen om det hotade ålgräset, havets barnkammare. Det görs flera försök att rädda denna viktiga biotop genom nyplanteringsprojekt. I Askeröfjorden utanför Stenungsund görs det
10
Attityden till båt och båtliv har ändrats i grunden och kusten förvandlas till en lekstuga för motorer, skriver författarna till debattartikeln.
i kombination med sand för att få vattnet klarare. Ska detta rädda ålgräset räcker det ju inte med små avgränsade ytor. Just i Askeröfjorden såg vi i somras hur ett flertal vattenskotrar lekte omkring i cirklar i hög hastighet. Var och en som bryr sig inser vad detta medför av erosion och grumlighet på dessa grunda områden. Att ta debatten och arbeta med de här frågorna verkar vara en het potatis. Det har funnits en hållning hos båtfolket att man inte får peta i detta, sedvanerätten att röra sig fritt på vattnet upplevs som hotad. Vår upplevelse är att det ändå börjar sprida sig en känsla av att situationen är ohållbar. Lagar och regler och synen på styrning lever kvar i det förgångna. Sjölagen bygger på ansvarstagande mer än reglering. Kunskaper, attityder, känsla
för vilket ansvar som krävs har i hög grad förmedlats som en slags tradition. Problemet är att överföringen av dessa grunder uppenbarligen inte fungerar längre. Här skulle körkortskrav förvisso kunna göra nytta, om det kompletteras med ett rimligt regelverk. I annat fall riskerar det att bli ett steg mot normalisering av de här brutala lekarna. Man får vara bra naiv för att tro att vädjan om hänsyn och ansvar skulle vara lösningen. Avvägningen mellan alla motstridiga intressen kan bara skötas där lagarna stiftas, men de politiska partierna har inte direkt visat framfötterna. När vattenskoterförordningen utmanades för att antal år sedan steg politikerna åt sidan, tvådde sina händer och skyllde på EU. Därefter släppte de frågan och åren har gått.
Efter alla incidenter och olyckor med vattenskotrar inblandade sommaren 2020 tyckte till sist infrastrukturminister Tomas Eneroth att han kunde tänka sig ett krav på förarbevis. Nu i mars 2021 skjuter han detta på framtiden p g a pandemin. Hur pandemin kan påverka den här frågan är oklart. Sannolikt är det bara en bekväm ursäkt för att inget göra. Vi som hoppas på något annat än den nuvarande utvecklingen kan uppenbarligen inte förlita oss på politiken. En tydlig opinion är det enda som kan förskjuta den politiska matematiken. Finns en sådan opinion? Vi tror och hoppas det, men det är förvånansvärt tyst i offentligheten jämfört med vad man hör mellan skål och vägg. Det krävs en debatt som tar i helheten och inte räds heta potatisar. Var står intresseorganisationer som kanotförbundet, kryssarklubben, seglarförbundet eller miljöorganisationer som naturskyddsföreningen? TILL SIST VILL vi kasta fram några
idéer som pekar mot en annan möjlig inriktning. – Inför generell fartbegränsning inomskärs och längs kusterna, på till exempel 20 knop. Undanta farlederna där farten kan vara fri, eller reglerad där det är motiverat. Detta skulle styra trafiken till vissa stråk och lugna ner situationen i övriga områden. – Inför krav på körkort för flytetyg över en viss motorstyrka eller fartkapacitet. – Inför krav på ansvarsförsäkring efter samma kriterier. – Inför krav på bullerbegränsning för båtar. – Inför krav på körkort för vattenskoter utan dröjsmål.
Hasse Malmsten Torsten Sörvik Torsten Wik Britt-Marie Wilén WWW.BATLIV.SE
BÅTLIV 3/2021